3 anglo-s. Faedhe, abal. gaPehida, capitalis inimicitia, vindicta; lmâ. faida, faidosus: Si quis propter faidam fugiunt in aliam patriam. C. compediense. B. I, 184. Faidam per sacra- mentum pacificare faciat. C. I. an. 819. B. I, 602. Si quis faidosus sit. C. III, an. 805.
B. I, 413. passim. fr. faide, inimitié; faidiu, hostile.—
anglo-s. Falde, falod, ovile; fr. falde, faude, lieu fermé de claies, bergerie; de là faudis, troupeau, engeance: Que mais n'i entre icist faudis. Adam, 39. angl. fold. Ahal. faltan, faldan, goth. falthan, plicare; Jah faifalth thos bokos. U. Luc. 4, 20. fr. fauder. ahal. fald- stuol; fr. faldestoed, aujourd'hui fauteuil: Un faldestoed i out fait tut d'or mer. Ch. R. 115. Li rois s'assist el faudestuef doré. H. B. 2301. L'ahal. faldo a fourni au bas-latin faldo qui n'a point passé dans les langues romanes: In faldeone sedebat. Fredeg. XXXXIV.
ahal. Falgan, privare, subtrahere; fr. défalquer.
ahal. Falo, gén. falewes, flavus, fulvus; fr. falve, falvel: Venoit sor vne fauue mule. Romv. 509, 12. La teste tute falve. Ch. R. 1655.
goth. Fani, lutum, gen. fanjis, dont le provençal fanha est la reproduction phonique. Jabh gavaurhta fani us thamma spaiskuldra. U. Jean, 9, 6. fr. fanc, fange: Car la lune que tant est bele. Al chief del mois, quant est novele, Serra mué en vermeil sanc E en color semblable à fanc. Adam. p. 74.
ahal. Fano, anglo-s. fan, pannus, lacinia, fana vexillum, anc. nor. fana, labarum, goth. fana, pannus: lagjith du plata fanan tharihis. U. Matth. 9, 16. galagida ina in fanin(sudarium). U. Luc. 19, 20. lma. fano, pannus: Ut medicum cum pinna aut cum fanone cervellam tangat. L. Al. B. I. 73. fr. fanon, fanion, avec une signification restreinte. L'ahal. gundfano, vexillum, labarum de gund, gundja, pugna, proelium: Huob her gundfanon uf. Ludwigsl. 27. fr. gonfanon: Cil gunfanon sur les helmes lur pendent. Ch. R. 3005. Gefreid d'Anjou le rei gunfanuner. ib. 106. Cum guntfanorario. C. K. C. an. 865. B. I. 199.
ahal. Farwjan, colore tingere, part. gifarwit: Alrôt geverwet. Kudrun, p. p. Martin 500, 7; fr. fard.
ahal. Felisa, falisa, mons pendens, scopulus: Mit thinan fotun an felis bispurnan. Heliand. p. p. Rückert-Bartsch 1090. fr. falise, aujourd'hui falaise: Si quist l'omme de deu par les falises des monz— per abrupta montium. Dialoge Gr. 58, 10.
anglo-s. Feordhing); fr. ferling, ferlin, monnaie valant un quart de denier; angl. farthing.
ahal. Fihu, fehu, pecus, bestia, jumentum, goth. faihu, bona ac fortunae: agluba thai failne habandans inn galeithand in thiudangardja guths. U. Luc. 18, 24. Fehas(bestia) after felda. Hel. 390. Ni zwilleat fehu(bona) winnan. ib. 1639. fr. feu, fieu, fiu; la forme fied est due à l'influence du bas latin feu-d-um, fait sur le mot roman: Aperta quoque feuda nos hodie in Gallia dicimus quae a defunctis derelicta, vel alio modo vacant. Jac. Sirmondi Not. ad Capit. B. II. 808. Demi Espaigne vus durat il en fief. Ch. R. 472. A lui lais jo mes honurs e fieus. ib. 297. Deven mes hom en fied le te voeill rendre. ib. 3593. Galafres qui mes hom est fievé. H. B. 7321. Duna champs, duna rentes, duna molins e prez.... A tuz en Normandie
retenuz et fieuffez. Roman de Rou p. p. Andresen. 1181, 5. — 1-


